amason

Så här blev förlovningstårtan, en schwartzwald. Och S och M är ett så fint par! Det var en trevlig middag med supergod mat av svärmor.

Den nervösa oron är lugnad nu. Jobbar 75% två veckor till, till slutet av mars och sen vet jag inte mer, men det var ett litet specialuppdrag (eller vad man ska kalla det) som jag var mest orolig över. Men nu har jag jobbat på stället och det kändes bra. Jag har så lätt att oroa mig över saker jag inte vet hur jag ska hantera. Idag är ett bra exempel. Börjar jobba 14 och har pooltid några timmar från början, fick veta att jag ska vara på sjukhemmet. Har inte jobbat där (förutom 2 veckors sommarjobb under högstadietiden) och vet inte alls vad man gör där... och så flyttar orosfjärilarna in i magen. Fast egentligen vet jag att jag inte behöver oroa mig och att ingen förväntar sig att jag ska kunna alla arbetsuppgifter när jag kommer dit första gången. Egentligen alltså... men fjärilarna fladdrar på lite ändå fast jag säger åt dem att det är lugnt. Idag har jag inte gjort många knop. Betalat några räkningar och stickat vidare på den andra socken. Igår var jag desto flitigare och bakade två sorters bröd, tvättade en del och städade. Jag lyckades även baka ett vapen. :) När jag skulle in med middagens korv i ugnen tyckte jag att det luktade lite bränt. Längst in på gallret låg en stenhård svart bulle som hamnat utanför plåten. :) Och den var verkligen hård, inget man vill få slängt i huvudet!